Haku
Hälsningar från ISAZ och IAHAIO 2014
Maanantai 19.01.2015 10:21 Tiina Kauppinen
image
Det nordiska antrozoologi gänget, Heidi Brisk, Matilda Ström, Øystein Johannessen Quiding samt Ingela Wikman, trivdes i det österrikiska kongressvimlet.

Anthrozoologiforskarna strålade samman i Wien, Österrike där International Society for Anthrozoology höll sin 23:e konferens under tidpunkten 19-23.7.2014. Temat för i år var Människor och djur tillsammans: Integration i samhället. Kongressen ordnades av Arbetsgruppen för människa-djur relationer vid Avdelningen för beteendebiologi vid universitetet i Wien, Messerli forskningsinstitut vid Veterinärmedicinska universitetet i Wien samt föreningen för Bandet mellan Människa & Djur.

Under sessionen Interaktioner med lantbrukets djur presenterade  Dorit Mersmann, doktorand vid Veterinärmedicinska universitetet i Wien, resultat av forskning rörande getbönders attityder till getterna och interaktionerna med dem. Man interjuvade 45 tyska och österrikiska getbönder om deras attityder till djuren, hur de höll och inhyste djuren, beteendet hos personen som mjölkade djuren och getternas reaktioner mot en okänd person. Resultaten visade att getböndernas attityder var sammanlänkande med deras aktuella beteende vid mjölkning. De som hade positiva attityder till djuren uppvisade mera positiva interaktioner med getterna. De som tyckte illa om och hade negativa interaktioner med getter, t.ex. skrek åt djuren, hade kortare interaktioner än de som mjölkade djuren. Resultaten visar att attityder hos getbönder viktiga vid husdjurshållning och det finns saker att förbättra.

Docent Robin Gabriels från universitetet i Colorado, USA höll ett av plenarieföredragen om autistiska barn och terapeutisk barbackaridning (TBR) under ett fyraårigt kontrollerat experiment i landsbygdsmiljöer. Under tio veckor fick 52 barn rida på hästar enligt standardiserad TBR-metod jämfört med en kontrollgrupp med 48 barn som inte umgicks med hästar. Barnen var i åldern 6-16 år som var diagnostierade med autism. Vårnadshavarna fyllde i enkäter om barnens självreglering och sociala beteenden varje vecka under interventionen och ett halvår efter interventionen. Dessutom mätte forskarna  barnens kommunikation, adaptiva och motoriska beteenden. Barnen som deltog i TBR-metoden visade förbättringar ifråga om irritabilitet, hyperaktivitet, social kommunikation, social respons jämfört med kontrollgruppen utan häst. Inga skillnader fanns dock i mått som anpassning, kommunikation eller motoriska beteenden. Resultaten visar att TBR-metoden kan vara en värdefull intervention för denna grupp av barn på landsbygden, speciellt där det finns lite möjligheter till andra slags interventioner.

Stephen Albone från Society for the Protection of Animals Abroad (SPANA), London, England berättade om sällskapets utbildningsprogram i Marocko och hur det påverkar barns attityder och empati. SPANA är en djurvälfärdsorganisation som ger utbildnings- och veterinärtjänster till länder som har stora populationer av arbetande djur. I utbildningsprogrammen sätts vikt vid attityder och empati till djur- och djurvälfärd. Dessa lärs ut av veterinärer och teknisk personal till de marockanska skolbarn som besöker centret under en halv dag. För att utvärdera utbildningsprogrammen mättes i en enkät kunskap, attityder och empati för 13050 barn i klasserna 1-12  (medelåldern på barnen var 11 år och 52 % var flickor). Barnen utvärderades för en de tre komponenterna antingen före eller efter en intervention. Resultaten visade att utbildningsinterventionen var signifikant för attityder och empati men inte för kunskap. Dessutom visade det sig att yngre elever uppvisade största förändringar i fråga om attityder till djur, medan äldre elever uppvisade högre empati.

Cheryl Krause-Parello från universitetet i Colorado hade undersökt den pyskologiska effekten av hundassisterade interventioner i samband rättsliga interjuver av sexuellt utnyttjande barn. Genom ett TASK (Theraphy Animals Supporting Kids) program använder man terapidjur för att förbättra välfärden hos barn. Man mätte stressindikatorer i saliv och puls hos barn som genomgick rättsliga intervjuer i fall där sexuellt utnyttjande misstänktes. 42 barn i åldern 5-14 år genomgick rättsliga interjuver varav 19 barn med hund närvarande och 23 utan. Man mätte parametrar som saliv och puls och föräldrarna fyllde i demografisk data före och efter intervjun. Resultaten visade att stressnivåerna hos de barn som hade en hund närvarande vid intervjun var signifikant lägre än hos de barn som inte hade en hund närvarande. Dessa resultat kan användas av dem som arbetar inom barnskyddet för att främja användningen av hund som terapeutisk intervention.

Psykiatriker Andreas Sobottka och hundtränare Mareike Doll-Degenhardt från Curacane, Köln, Tyskland hade studerat hundassisterad terapi hos patienter med depression. Man mätte depression med ett Beck II-depressionsfråge-forumlär och ett formulär med erfarenheter och attityder till djur. 11 hundar deltog i studien med 60 patienter två gånger i veckan under fyra veckors tid. Två grupper behandlades, en  grupp med hund och en kontrollgrupp utan hund. Sedan mättes de totala depressionsvärdena vid början interventionen, efter fyra veckor och ytterligare efter fyra veckor. Patientgruppen med hund hade lägre depressionsvärden än de som inte hade hund närvarande vid sessionerna. Dessa skillnader fanns inte början av interventionen, dock efter fyra veckor men inte efter ytterliggare fyra veckor. För självmordsdelen i BECK II-depressionsfrågeformuläret fanns inga skillnader mellan de två grupperna efter fyra veckor dock fanns det skillnad efter åtta veckor. Slutsatsen är hundassisterad terapi minskar depressionssymptom, speciellt vid början av terapin och speciellt vid självmordstankar.

De österrikiska organisatörerna hade satsat på ett digert program med en tyskspråkig doktorand/post.doc. kurs inom djur-människa relationer innan konferensen och en postkonferens inom etik och kognition. Dessutom ordnades ett studiebesök efter konferensen till Clever Dog Lab och Wolf Science Center där man forskar på interaktioner mellan hundar och människor samt vargar och människor. I ISAZ konferensen deltog över 250 personer från hela världen. Nästa ISAZ konferens ordnas av de amerikanska antrozoologerna i Saratonga Springs, New York den 7-9.7.2015. Det nordiska antrozoologi gänget tackar för en trevlig konferens i Wien.

En forskare tågluffar genom Europa och möter människor som jobbar med djur inom vården

I år ordnades också det årliga International Association of Human-Animal Interaction Organizations (IAHAIO)  symposiet under tiden 24.–26.7.2014 i Amsterdam, Nederländerna. Temat för symposiet var att förstå de kulturella och disciplinära gränserna inom människa-djur interaktioner. Ett 90-tal personer från 20 länder deltog i symposiet, både sådana som sysslar med forskning och utbildning samt organisationer som jobbar med människa-djur interaktioner. Under symposiet ordnades föreläsningar om människa-djurinterventioner i Holland, Italien och Brasilien, workshoppar om terminologin i djurassisterade interventioner, bästa praktik och standard inom djurassisterade interventioner, att utveckla en global databas, att få hållbarhet inom djur-människa interaktioner samt om djurassisterade interventionsprogram.

Jag sitter fyra timmar och väntar på att tåget skall röra på sig. Jag har startat kvällen innan efter en exkursion till vargforskningscentret i Wien och sitter fast på den tyska järnvägen. Det är varmt och jag får lugna ner oroliga amerikaner med att tolka från tyska till engelska när konduktören ropar ut meddelanden. Lugnt säger jag, det har bara varit problem med den europeiska tågtrafiken i sommar, liknande var det mellan Berlin och Prag, säger jag som van tågluffare. Jag kommer till IAHAIO konferensen i Amsterdam 17 timmar senare, lagom till cocktailen, och slänger in ryggsäcken i hotellrummet innan jag välkomnas av mina forskarvänner.

Jag pratar med Greer Griffith från New York som jobbar med Angels on a Leash. Hon berättar om sitt arbete med terapihundar. Hon är programdirektör för organisationen som ordnar terapihundklasser för volontärer som sedan gör besök med sina terapihundar i sjukhus och hos barnklienter.

En annan ny bekantskap är Monica Broman från Hillared, Sverige, som är socionom och har jobbat med rad sociala uppdrag med olika klienter. Sedan några år tillbaka jobbar hon med sina två terapihundar Locka och Önska inom barn och ungdomsrehabilitering samt inom äldreomsorg. Hon berättar hon skrivit en bok om vårdhundens arbete och att den ges ut höst. Hon berättar att hon även deltar i forskning på barn och ungdomar med svåra flerfunktionsnedsättningar och deras interaktioner med vårdhundar. 

Jag diskuterar Green Care gårdarnas ställning i Nederländerna under middagen med Ineke Edes och Annet Scherpers-Dubbink, båda från Nederländerna. Ineke är forskare i ekologisk pedagogik vid högskolan i Utrecht. Annet är pedagog och driver tillsammans med sin man en gård, De Kleine Hoeve i Vriezenveen. Hon har tolv åsnor och övriga lantbruksdjur och berättar att åsnor är bra som terapidjur för barn, eftersom de har ett tålmodigare lynne än hästar.

Jag blir god vän med Rebecca Leonardi och Elisabeth Ormerod, båda från Skottland, Storbritannien. De jobbar med hundar inom fängelsevården. Rebecka doktorerar som bäst i psykologi vid universitetet i Stirling på ämnet hundassisterade interventioner i fängelser. Hon är verksam inom organisationen Paws for Progress, som är det första brittiska fängelse-baserade hundträningsprogrammet. Jag avslutar mitt Amsterdam besök med en rundtur i staden tillsammans med Elisabeth som är vice president för IAHAIO och veterinär. Hon har introducerat djur-människa interventioner till skolor, äldreboenden, sjukhus, psykiatriska faciliteter, skyddshem och fängelser. Hon berättar många dråpliga historier hur svårt det kan vara att få ta med hundarna till fängelserna trots att man har bokat tid och att fångarna har slagit vad med varandra att den här gången kommer hon inte in med sina hundar. Men visst gör hon det, varje gång.

Nästa IAHAIO-symposium ordnas i Köpenhamn 28.–30.5.2015. Den som är intresserad av forskningsfältet människa-djur interaktioner: kom ihåg att boka Paris för sommaren 2016, då både ISAZ och IAHAIO konferenserna ordnas samtidigt. Vi syns väl där!

Text: Ingela Wikman

 

 

mail
Edellinen artikkeli
Seuraava artikkeli
back
Palaa Ajankohtaista-sivulle